Badet – en hatkärlekshistoria

Vi har installerat ett spabad i trädgården. Ett sånt där dyrt, skrytigt och elslukande. Hur i hela friden är det möjligt? I min värld står det för en hel massa saker som jag inte vill identifiera mig med: materialism, statusjakt, dåligt miljötänk … You name it. Inte har vi råd heller, egentligen.

DSC_0030Första tanken på ett utomhusbad dök upp för ganska många år sedan, när min man och jag en sen lördagskväll på Öland satt under stjärnorna och njöt av det varma vattnet omkring oss. Vi brukar göra så, en gång om året, lämna barnen hemma med farmor och dra iväg, bara vi. För att för en stund få prata mer än i avbrutna meningar, läsa böcker, bada, slappa och äta gott utan att behöva avstyra syskonbråk eller torka upp utspillda glas.

Jag tänkte mig en vedeldad tunna – betydligt billigare och mindre miljöpåfrestande än det mannen hade i sina tankar. I många fall är det jag som styr och ställer över livet i Målajord. Den här gången lät jag mig övertalas, trots att beslutet alltså gick emot några av mina viktiga livsriktningar, samtidigt som det stämde överens med andra, som handlar om närvaro, njutning och återhämtning. Mer om sådana krockar i ett framtida inlägg. Så varför sa jag ja?

Jo, för att det där badet betyder så mycket för honom, mannen som har ställt upp till 100% för att jag ska kunna leva mitt drömliv. Han jobbar mer än han egentligen önskar för att jag ska kunna ägna mig åt det jag brinner för – att skriva böcker, blogga och podcasta. Den här gången var det hans tur att få förverkliga en dröm. Karet är välisolerat, elen som värmer upp det är miljömärkt, priset på badet var kraftigt nedsatt och vi använde undanstoppade arvspengar, så vi har råd att köpa mjölk även framöver.

Kvällen då badet för första gången togs i bruk var jag iväg på annat håll. Familjen rapporterade lycksaligt och russinfingrat efter nästan tre timmars blötläggning, och jag frågade vad i all sin dar de hade sysslat med där så länge: ”Lekt Ett skepp kommer lastat och tittat på stjärnorna …”. Ja, sämre aktiviteter kan man ju ägna sig åt en lördagskväll.

DSC_0005Och nu ligger jag där nästan varje dag, med en eller flera familjemedlemmar. Nyttig träning för mig som annars ofta är bättre på att göra än att vara. Jag leker Ett skepp kommer lastat eller skola (där jag omedelbart blev relegerad på grund av dåligt uppförande), räknar stjärnor, ser ut över mitt älskade och allt grönare Målajord, där körsbärsträden just nu står i full blom. Jag sväljer mitt dåliga samvete och tillåter mig en gnutta materiell njutning. Så sällan som det händer annars – jag fortsätter köra rostig bil och handla mina kläder på Emmaus – så må det väl vara hänt.

Maria

PS. Kanske kommer det där badet snart till användning på ett helt annat sätt än jag hade föreställt mig. Mer om det inom kort… 😉

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.