Ett torftigt liv?

Omställning till en enklare livsstil? Det måste vara ett torftigt liv de har, den där familjen Estling Vannestål. Inte har de råd att åka på solsemester, eftersom frun i huset har hoppat av sin trygga anställning för att bara göra sådant som hon tycker är kul (nu glunkas det om att maken ska downshifta också för att få mer tid att leva…). De har ju förresten bestämt sig för att sluta flyga, knäppgökarna. Stackars ungar som inte får uppleva världen som andra barn!

Dessutom handlar de en massa second-hand, så ungarna går i arvegods och begagnat, för att inte tala om frun och hennes gamla hippieklänningar från Erikshjälpen. Så omodernt! Till och med julklappar och födelsedagspresenter kommer ofta den vägen, och de vuxna ger visst varandra inga presenter alls. Ja, det måste vara bra synd om den här familjen.

Nu raljerar jag förstås, men jag tror att somliga tänker såhär om våra (och många andras) livsval. När vår trettonåring berättade för kompisarna om flygstoppet möttes hon av ”Åh, stackars dig!”. Vi pratade om det under en sparkstöttingtur en gnistrande vinterkväll, och jag frågade henne vad hon själv tyckte. Jo, visst längtade hon till Grekland, men hon insåg att jordens överlevnad var viktigare. Lova, 13 år, är alltså klokare och mindre självisk än många vuxna jag känner. Framförallt konstaterade hon att hon inte alls höll med kompisarna om att det var synd om henne (vi lever ju inte precis som Amishfolket…).

Hur livet förändras när man försöker reducera sitt klimatavtryck en smula var ett av samtalsämnena i mitt senaste poddavsnitt (med Martin Hedberg), och vi var rörande överens om att det sällan är en uppoffring. Att det kan vara jätteroligt att resa på ett sätt som inte går fort. Att det är ganska oslagbart att dra upp egna rödbetor i trädgårdslandet eller hämta in en liten tjock gurka från växthuset. Att det är grymt kul att på på skattjakt i en mysig secondhandaffär, i synnerhet med vetskapen att pengarna vi handlar för gör nytta där de verkligen behövs, i stället för att hamna i någon miljardärsficka.

Javisst, det kräver lite mer planering att ha en (el)bil i stället för två fossilbränslebilar, men det funkar faktiskt väldigt bra nästan jämt. Och javisst, ekonomiskt kan det vara mer ansträngande ibland (KRAV-odlat är dyrare än besprutat, tåget är dyrare än flyget), men att hoppa över shopping och flygande kostar faktiskt inget alls! 🙂

En annan poddgäst, Rob Hopkins, en av världens mest inflytelserika miljöinspiratörer och grundaren av Omställningsnätverket, pratar mycket om att omställning till ett mer hållbart liv faktiskt kan skapa högre livskvalitet i stället för tvärtom. Att det finns så mycket roligt att göra som inte har dålig klimatpåverkan (nätverkets slogan är också ”Mer fest än protest”). Om detta handlar flera av texterna i den fina antologin Sånger från jorden, som jag har bloggat om tidigare.

Mitt klimatavtryck just nu är (såvitt jag kan bedöma) mindre än på många år, men samtidigt har mitt liv aldrig varit bättre – för att jag har valt att ägna en så stor del av det åt sådant som är roligt, utvecklande och meningsfullt. Jag behöver inte tokshoppa eller flyga till Thailand en gång om året för att känna att jag lever livet.

Maria

Annonser

Sånger från jorden

DSC_0027 1Det finns böcker som gör ett lite extra avtryck i min själ. Sånger från jorden: 32 röster för en ny relation till planeten är en sådan. Boken består av en samling korta essäistiska texter, dikter och seriestrippar som på olika sätt diskuterar vår relation till planeten, och inspirerar till eftertanke om vikten av inre omställning.

Vi har länge fokuserat på yttre omställning, vikten av att förändra vårt beteende om vi ska ha den minsta chans att styra om skutan så att den inte kapsejsar. Vi behöver konsumera mindre, ställa om till ett fossilbränslefritt samhälle, sluta använda bekämpningsmedel och så vidare. DSC_0054 kopiaMen allt fler höjer rösten för att vi också måste fokusera på inre omställning, att helt enkelt ställa om vårt sätt att se på jorden – och oss själva. Hur kan vi skapa en värld där vi får må bra samtidigt som vi blir bättre på att ta hand om allt det fina omkring oss? Ett samhälle där det inte bara handlar om att försaka utan att faktiskt hitta nya sätt att leva på som både ger oss själva mer livskvalitet och är bra för jorden. Hållbarhet för såväl människor som planet alltså.

DSC_0032Sånger från jorden, vars redaktörer heter Amanda Martling och Ellinor Askmar, ger massor med tankeföda i den här processen. Här läser jag texter av alltifrån för mig okända hållbarhetskämpar till betydligt mer välkända personer. Bland de mer namnkunniga kan jag nämna K.G. Hammar, Fredrik Lindström, Lasse Berg och – en av mina gurus sedan många år – Stefan Sundström. Vissa texter går rakt in i hjärtat, somliga erbjuder lite mer tuggmotstånd, men dynamiken blir så fin genom att olika uttryckssätt varvas.

En av mina favorittexter är skriven av Amanda Martling. Här ett litet utdrag:

”När miljö- och hållbarhetsfrågorna diskuteras läggs ofta fokus på problemen som behöver lösas, vilket i och för sig inte är så konstigt. Men kanske är det så att vissa av oss får mer energi och handlingskraft av en tydlig framtidsbild att sikta emot, än den motivation vi får av problemen som vi ska arbeta oss ifrån. Det är nödvändigt att ställa om till ett samhälle och levnadssätt som är hållbart på riktigt – men hur vill vi att samhället ska se ut? […] Om du leker med tanken att du kan forma exakt den framtid du vill ha, om du får drömma helt fritt, hur skulle din dröm då se ut? […] Hur bor du, vad äter du till frukost? Hur känns det, vad fyller du dina dagar med? Vad pratar du om med de människor du möter, vad gör dig lycklig?”

De här fina orden av Ellinor Askmar ger också mycket hopp:

DSC_0030 kopia”Det som krävs just nu tror jag inte är ensamma hjältar som offrar sig för den stora sakens skull. Det handlar inte heller om att livet måste bli torftigt och fattigt, att politiker och makthavare ska fixa det åt oss eller att problemen kommer att lösas om bara alla dumskallar i världen försvinner. Jag vill i stället veta vilken som är din gåva i den här stora omställningen – vad tycker du är fantastiskt roligt att göra och som skulle kunna vara en pusselbit i den här brytningstiden? Vad vill du ge som du mår bra av och som är i lagom skala i ditt livspussel och som du inte behöver någon annans tilåtelse för att göra? Jag är säker på att du kan komma på något. Eller som Howard Thurman sa: ‘Don’t ask what the world needs. Ask what makes you come alive and go do it. Because what the world needs is people who have come alive.”

Boken kan du beställa direkt från AdLibris här. Och om du vill veta mer om den svenska Omställningsrörelsen (som har lokalföreningar runt om i Sverige), kanske själv hitta något att engagera dig i, kan du titta in här.

Maria