Poddavsnitt 71. Att odla grönsaker och själar. Ett samtal med Sara Bäckmo

Här kommer nu ett efterlängtat avsnitt med odlar- och självhushållardrottningen Sara Bäckmo. Sara driver Sveriges största trädgårdssajt, Skillnadens trädgård, där hon sprider kunskap och inspiration till odlare på alla nivåer. Vårt samtal handlar förstås om Saras livsresa och kärleken till odlandet, men också om att våga kasta sig ut och testa okänd terräng, om föräldraskapets glädjeämnen och utmaningar, om att skapa sig en vardag som man inte behöver längta bort ifrån och mycket annat.

Acceptans och förändring – ACT – på vedbacken

13649687_10208004555525091_1019323064_n

Ett Facebookminne igen. Ett år sedan. Samma klyv, ny ved. Vi värmer upp hela vårt stora hus på det sättet, så det är många stockar som ska kapas, klyvas, köras in i vedboden och staplas varje år. Från att ha varit en av de där hemsysslorna som jag bara såg som ett enda stort, tungt MÅSTE har det blivit en av mina favoritaktiviteter, något jag märkligt nog både kan längta till och njuta av (trots att det numera är jag som har totalansvaret för klyvandet och staplandet). Hur gick det till?

Mitt förhållande till veden är ett sådant där exempel på hur jag tillämpar ACT (Acceptance and Commitment Training) i mitt vardagsliv som jag skrev i bloggens premiärinlägg att jag skulle bjuda på ibland. Acceptans och Förändring. Och mindfulness.

Acceptans: Ja, grunden till alltihop är att acceptera att – om vi ska fortsätta med den här typen av uppvärmning, vilket vi gärna gör av bland annat ekonomiska skäl – vedarbetet är en del av mitt liv på landet. Att gå omkring och sura över att det finns annat jag hellre skulle vilja använda tiden till, eller försöka förtränga att det måste göras, hjälper inte ett skvatt.

Förändring: Men att leva enligt ACT innebär inte att bara lägga sig passivt platt och acceptera allt. Det handlar också om att se över en situation och se om det finns något som går att förändra. Jag accepterade faktumet att veden måste hanteras, men jag har också gjort ett antal förändringar som har gjort arbetet mer angenämt. Vi har förflyttat klyvplatsen närmare vedboden, så att det blir mycket kortare sträckor för de många hundra skottkärreturerna. Jag gör jobbet under sommaren (i stället för under vår eller höst som tidigare), när jag är ledig och vädret ofta är bra, vilket innebär att jag slipper ”förlora” ett antal värdefulla helger när livet snurrar på i snabbare takt än sommartid.

DSC_0010Jag har också lyckats att åtminstone till en del förändra mina tankarna och betrakta processen med mer positiva glasögon:

Jag får massa frisk luft, utsikt över ängen utanför, vind mot mitt ansikte, (ofta) sol på min bleka kropp och gratis tillgång till vardagsmotion.

Jag får egentid med bra poddar (exempelvis Sommar i P1 – som nu också finns på Spotify så att jag inte ens behöver tulla på mitt internet!) i lurarna.

Jag gläds åt tanken på fyllda vedförråd som ska värma oss hela hösten och vintern.

Jag låter inte den första lilla klena raden med vedträn göra mig deppig som tidigare, utan tänker att ”Ja, ja, allting har en början och snart når jag inte upp för att fylla på!”

DSC_0015Och så var det det där med mindfulness. Vedhanteringen har blivit ett sätt att stanna upp. Här måste jag vara närvarande och fokuserad, annars riskerar jag att skada mig – tappa en tung vedklump på foten eller få ett finger i kläm. Jag arbetar långsamt och metodiskt, till skillnad från i många andra sammanhang. Det är något meditativt och väldigt lugnande över det hela.

DSC_0018

Till sist: för mig har veden också kommit att få en symbolisk betydelse. Den representerar mitt behov av att jorda mig, att känna mig förankrad i verklighet och vardag, eftersom jag också är en person som är mycket i tankar och själ.

Här sista raderna ur en nyskriven dikt:

Fötterna på vedbacken

Förankras för att kunna växa

För att kunna lyfta blicken

Sträcka armarna mot himlen

Sträva uppåt och framåt

Vidare och samtidigt stadigt kvar

Utan mina rötter inget

Och när jag tittar ut ser jag att regnskuren som kom och avbröt mig verkar vara på väg bort. Tror att jag ska ta en stund till där ute med min kompis klyven före kvällsmat.

Maria

DSC_0011 1

 

Poddavsnitt 29: Kärlek och lek. Ett samtal med Pia och Dennis Kammeborn

Mitt i den svenska sommaren kommer här mitt poddsamtal med Pia och Dennis Kammeborn, drottning och kung i kungariket Kammebornia, vars valspråk är Love and Play.

Om hur det tar sig uttryck i deras dagliga liv, om magi och skönhet mitt i vardagen, om att våga prata om det svåra även om vi fokuserar på det goda i livet – och så lite stickning och mycket annat – samtalar vi i detta det hittills längsta avsnittet i Drömmen om Målajords historia.

Maria

Inspiration i sommartråkköket

Sommarlov och semester är underbart – färre tider att passa, mer utrymme för kroppsarbete och gemenskap. Men det är en sjuhelvetes massa mat som ska lagas när hela familjen plötsligt är hemma DSC_0003precis hela tiden. Därför har vi de senaste åren försökte hitta på lite nytt kring matlagningen för att det ska bli en smula roligare. Årets sommarlovsköksutmaning är att laga mat från en massa olika länder. Vi fyller på listan efterhand.

Det kan antingen handla om att laga något vi redan brukar göra – men på ett mer traditionellt sätt, exempelvis italiensk pizza och mexikanska tacos, inte Svennebanan Style. Men framförallt vill vi upptäcka och testa maträtter som vi inte har prövat (eller som i alla fall inte alla familjemedlemmar har prövat) tidigare.

DSC_0028Barnen är med i alltifrån planering till matlagning, och om möjligt spelar vi musik från det aktuella landet och pratar om det medan vi äter.

Hittills har vi lagat sushi och ratatouille. Till den senare lyssnade vi på La Marseillaise och mor i huset berättade om äventyr från ungdomliga tågluffar och gatumusikantturnéer i Frankrike. Har du tips på maträtter som du absolut tycker att vi borde testa – helst utan kött (eller möjligt att göra vegetariskt, eller med fisk/skaldjur)? Tipsa oss gärna! 🙂

Maria

DSC_0045

DSC_0050DSC_0020DSC_0036

 

Baka sitt eget bröd – pretto eller praktiskt?

Jag hör ibland hur det raljeras över den som bakar sitt eget bröd själv – eller odlar grönsaker, syltar och saftar. Att det är så fruktansvärt pretto. För det första har man ju verkligen inte tid, om man är en modern människa som dels lägger sin själ i jobbet, dels bryr sig om att umgås med sina barn. För det andra gör man det förstås bara för att imponera på andra och kunna lägga upp snygga bilder på Instagram.

DSC_0119Min barndom var fylld av allt det där (brödet, grönsakerna, sylten och saften alltså, inte Instagrambilder). Med en mamma som var hemma tills jag fyllde elva, och därefter aldrig jobbade mer än halvtid, fanns tiden, och hemma i vårt kök doftade det ofta nybakat bröd. Jag hade inte vett att uppskatta det då – föredrog de köpta sirapslimporna jag fick äta hos min bästa kompis.

Som vuxen har jag förstått hur priviligerad jag var, och idag bakar jag det mesta av vårt bröd själv – utan att skämmas för om jag uppfattas som pretto. Jag hinner – dels för att jag prioriterar, dels för att det faktiskt inte alls tar så där lång tid som man kanske tror om man inte har bakat bröd själv – och ibland hjälper barnen till. Om inte annat får de njuta av nybakade rågbullar – och de här ungarna har lite mer vett att uppskatta det de får än jag själv hade. Förutom att det är snabbt, enkelt, billigt – och luktar gudomligt – så blir mitt hembakade bröd helt ekologiskt (att hitta ekologiskt bröd i affären är ofta en utmaning).

DSC_0131

Här ska du nu få receptet på mitt supersnabba jag-tager-vad-jag-haver bröd.

  • 100 g jäst
  • 1 liter fingervarmt vatten
  • 2 msk olja av valfritt slag
  • ev. sötning i form av en klick honung, lite nyponsoppepulver eller liknande
  • 2 tsk salt
  • en nypa valfria kryddor, t.ex. basilika eller timjan
  • valfritt mjöl av det jag som råkar finnas i skafferiet, tills degen inte är jättekladdig men inte heller alltför mjölig (ex.vis några dl rågmjöl, havregryn eller grahamsmjöl, och resten rågsikt och/eller vetemjöl)

Lös upp jästen i lite vatten, tillsätt resten och blanda i övriga ingredienser (tar 5 minuter). Låt jäsa ca 1 timme. Knåda degen och baka ut 32 brödbullar på två plåtar (eller fördela degen i tre smörade och mjölade brödformar, tar max 10 minuter). Låt brödet jäsa 30 minuter och grädda i 8-12 minuter (bullar) eller 25-30 minuter (limpor) i 225 grader. Om du vill att brödet ska bli mjukt ovanpå (utan en hård skorpa) kan du pensla dem med lite vatten precis när de kommit ut ur ugnen. Låt dem svalna på brödgaller och fördela i påsar när de svalnat (tar 5 minuter). Fast först måste du förstås provsmaka! (Och fattar du nu att det faktiskt inte tar massor av tid att baka bröd?) 🙂

DSC_0137

Tips nr.1: Frys bullar eller skurna limpskivor i små påsar, eller frys i större och ta upp några i taget. Till skillnad från köpebröd finns det inga konserveringsmedel, vilket gör att brödet blir torrt ganska fort. Bättre då att ta upp lite varje kväll, så har du alltid färskt bröd till frukosten!

Tips nr. 2: passa på att lyssna på Drömmen om Målajord (eller någon annan podd) medan du bakar! 🙂

Maria